26 September 2003
Göteborgs-Posten
Debattredaktör: Katarina Sahling
Ta vara på möjligheterna i skolan
|
Rinkebyskolan
i Stockholm har förvandlats från en skola i kaos till en mönsterskola. Här
finns elever med rötter i ett 60-tal nationer. Då är det inte längre
rimligt att ställa "invandrarelever" mot en svensk normalitet. I stället
öppnar det möjligheter att synliggöra och stärka en mångfald av kunskaper,
skriver Yvonne Busk, som i dag medverkar vid Bokmässan.
Säg Rinkeby, Fittja, Rosengård, Angered och bilden sitter på näthinnan.
Ungdomsgäng, slitna skolor, fyllda av elever med dåliga betyg och utan
framtidstro. Att det också finns en begåvningsreserv och en särskild
kapacitet att hämta i mångfalden ser den som väljer att se det, den som
tittar vid sidan och bortom schablonbilden.
Rinkebyskolan ligger i nordvästra Stockholm och omfattar årskurserna sju
till nio. 1989 fick skolan en ny ledning. Från det veritabla kaos som
rådde då, har den omvandlats till en framgångsrik skola som ständigt går
mot nya insikter. Förändringsarbetet har bland annat byggt på en vilja att
se möjligheter och en övertygelse att samtal, överenskommelser och
gemensamma regler hjälper till att ge stadga i vardagen.
Gamla mönster har brutits upp för att skapa en starkare vuxenvärld runt
barn och ungdomar i Rinkeby. Två stora förändringar i den riktningen har
varit att föra in stadsdelens fritidsverksamhet, såväl fritidsgård som
föreningsaktiviteter och kulturskola, under skolans tak. Rinkebyskolan har
blivit ett nav i stadsdelen och är öppen årets alla dagar.
|
Med
sikte på framtiden
Ska man blunda för en socialt svår verklighet? Naturligtvis inte.
Rotlösheten i förorter som Rinkeby får hela tiden konsekvenser för
vardagen i och runt skolan. Men att konstruktivt forma skolans verksamhet
kräver fokus och ljus på de resurser som finns att bygga på. Det kräver
att man letar efter, identifierar, benämner och lyfter fram dessa
resurser. Det kan vara idéer som skolpersonal, elever eller föräldrar har.
Det kan vara språkkunskaper, yrkeskunskaper eller kunskaper om olika
kulturer och religioner.
Arbetsmarknaden går mot en allt större internationalisering. På den arenan
kommer det att behövas människor som talar olika språk och som har en
djupt förankrad kunskap om sociala koder i olika etniska och religiösa
grupperingar - kunskaper som finns i mångkulturella områden som Rinkeby.
Det som i dag gör Rinkebyskolan intressant är framför allt att den, med
sitt breda arbetssätt, kommenterar frågor som återkommer i dagens
skoldebatt: Hur ska skolan möta samhällets mångfald? Hur ska denna
mångfald bli en tillgång för skolan och för eleverna på deras väg ut i en
framtida arbetsmarknad? Hur kan man arbeta med språkinlärning från den
utgångspunkten? Med religionsundervisning? Med samhällsorienterande ämnen?
På Rinkebyskolan finns elever med rötter i ett 60-tal nationer. Då är det
inte längre rimligt att tala om "invandrarelever" som en enda kategori som
ställs mot en svensk normalitet. I stället öppnar det möjligheter att
synliggöra och stärka en mångfald av kunskaper, som rimligtvis bör vara
gångbara på en framtida arbetsmarknad. Arbetet med språk har blivit en
viktig del i den profil på skolan som kallas Europainriktningen.
I en skola med denna etniska mångfald är det inte heller rimligt att
religionsundervisningen ska bygga på att eleverna framför allt har sina
referenser i kristendomen. Därför har den modell för religionsundervisning
som kallas "Abrahams barn" utvecklats på Rinkebyskolan och fått spridning
till många andra skolor. Den utgår från de legender och berättelser som är
gemensamma för de tre stora religionerna; islam, kristendom och judendom
Utåtriktat arbete
För att få upp elevernas ögon för vilka vägar som finns att slå in på
senare, efter skolan, arbetar skolans yrkesvägledare mycket utåtriktat.
Hon har kontakt med över 200 företag som tar emot praoelever från skolan.
Det finns också ett samarbete med högskolor, till exempel Kungliga
Tekniska högskolan - KTH. Elever som valt den naturvetenskapliga
vetenskapsinriktningen besöker regelbundet högskolan för att "labba" med
högskolestudenter.
Det handlar om att ge eleverna förebilder. Att bekanta sig med högskolans
värld och studenterna är ett sätt. Ett annat är att bjuda in människor
till skolan som kan vara inspirerande. Företagsledare från stora
internationella företag som Toshiba, Norsk hydro och Deutsche bank har
varit på besök.
Kanske kunde man vänta sig att Rinkebyeleverna skulle uppleva en avgrund
mellan dessa herrar och sin egen värld. Men gapet mellan människor är
ibland mindre än man tror. Några flickor på Rinkebyskolan bildade hösten
2002 Sveriges yngsta företag - Sveriges yngsta bud. De kände väl igen sig
i företagsledarnas berättelser om olika svårigheter ett nystartat företag
kan drabbas av.
Sveriges yngsta bud var ett projekt som drevs i samarbete med Ung
företagsamhet. Tanken var att ge de flickor som deltog kunskaper om hur
man startar och driver ett företag.
Många skolor möter i dag en kolossal spännvidd i elevernas baskunskaper.
Det gäller att ge elever som nyss kommit till Sverige och har ett berg av
koder - språkliga och andra - att knäcka, så bra stöd som möjligt.
Samtidigt måste de elever som står stadigare och har en förankring i
samhället och språket få utvecklas från sin utgångspunkt.
Profilklasser
På Rinkebyskolan har flera modeller byggts upp parallellt. En är
profilklasserna, där tempot är något högre och bygger på att eleverna har
vissa baskunskaper. Vid sidan av Europainriktningen och
vetenskapsinriktningen finns idrottsinriktningen. Men på skolan finns
också en samundervisningsgrupp som tar emot särskoleelever och ett
skoldaghem för dem som har svårt att fungera socialt.
Dessa lösningar är inte okontroversiella, eftersom de oundvikligen innebär
en viss "sortering" av eleverna. Det finns olika uppfattningar om dem
också inom Rinkebyskolan. Men skolledningens linje är att detta är ett
sätt att ge varje elev sin maximala utmaning.
Debatten om friskolornas existens och utformning går med jämna mellanrum
hög i media. I våras hettade den till igen. En av våra större
dagstidningar efterlyste på ledarplats kommunala grundskolor som eleverna
lämnar med goda kunskaper och där "elever med olika intressen och av olika
etniskt eller konfessionellt ursprung kan känna sig hemma". Rinkebyskolans
arbete med såväl profilklasser som religionsundervisning är ett inlägg
också i den debatten.
Det är givetvis inte så att Rinkebyskolan funnit den ultimata lösningen på
alla skolans problem och utmaningar. Och självklart pågår intressanta
utvecklingsarbeten också på andra skolor. Men som utgångspunkt för
diskussioner om skolan i dag och i framtiden erbjuder Rinkebyskolans
arbete många infallsvinklar.
Yvonne Busk
frilansjournalist
författare till boken Rinkebyskolan