Faratt Abehal övar på att tala till publiken. Foto: Emelie Asplund

Rinkebys sommarskola vill öppna svenska dörrar

- Hej rektor Börje! En liten flicka hälsar glatt i en av Rinkebyskolans korridorer. Börje Ehrstrand håller öppet när andra rektorer stänger.

- Ja, det är självklart. För mig är skolan en året-runt-öppen mötesplats. I sommarskolan har vi 140 elever, jag fick boka in nya lärare direkt efter terminsavslutningen, berättar Börje Ehrstrand.

I angränsande Ungdomens hus förbereder Stina Akdogan ett studiebesök i den judiska församlingens synagoga i Stockholm. Hon leder en kaféverksamhet med i huvudsak muslimska flickor, 12-16 år.

Ett 40-tal tjejer har sin egen mötesplats, en oas för läxläsning, fika och snack om killar.

- Och allt är på svenska. Det är en huvudregel. Med kaféet som bas försöker vi öppna dörrar in i det svenska samhället, det är vårt bidrag till praktisk integration, säger Stina Akdogan.

Gensvaret från Rinkebys muslimska flickor är stort.

Föräldrarnas första invändingar och farhågor för häxkonster (!) har bytts i stor uppskattning.

- Absolut, här känner vi oss trygga. Vi gör mycket tillsammans och vi kommer i kontakt med delar av samhället som vi annars kanske skulle missa. Vi tycker det är viktigt att se något annat, exempelvis en annan religion är vår egen, säger Faratt Abehal och Mariatou Jack, 15 respektive 16 år.

Som Obs-lärare på Rinkebyskolan möttes Finlandsättade Börje Ehrstrand på 1980-talet av en skola i kaos. Politikerna ville riva och bygga helt nytt.

Han lyckades övertyga utbildningsförvaltningen om Rinkebyskolans stora potential. Han blev rektor 1989 och har sedan dess arbetat med att förverkliga sina ideér om ledarskap, framtidstro och helhetssyn.

- Ja, jag vill att Rinkebys unga ska ha samma chans i livet som ungdomar från andra delar av Stockholm, Östermalm exempelvis. Det är min stora drivkraft, betonar Ehrstrand.

- Se hur det lyser om de muslimska tjejerna. De kommer från en annan kultur och med andra värderingar, men om vi vill att Sverige ska ha en framtid, ja då måste vi ta till oss dem som blir en del av vår framtid, säger han.

98 procent av Rinkebyskolans elever har invandrarbakgrund. De representerar 70 länder och talar 30 olika språk.

Grundbulten i Börje Ehrstrands framgångsrecept är ett mycket aktivt samarbete med barnens föräldrar, individuella samtal och ett väl utvecklat mentorskap.

- För mig är det oerhört viktigt att fånga föräldrarnas engagemang. I en stadsdel med hög arbetslöshet gäller det väcka ett intresse för studier. Jag vill att mina elever läser mycket. Skönlitteratur, historiska romaner, ja vad som helst. Skapa en teve- och datafri timme om dagen, minst, det är mitt budskap till föräldrarna, berättar Börje Ehrstrand.

2006 är Rinkebyskolan en av landets mest omtalade skolor. Hit, till Rinkebystråket 53, kommer ministrar och delegationer från hela världen på besök. Varje december kommer årets Nobelpristagare i litteratur till skolan. Cirka 300 företag, från små lokala till globala jättar som IBM, samarbetar med Rinkebyskolan och från Handelshögskolan och KTH kommer studenter och hjälper till med läxläsning.

Skolan har mottagit en rad utmärkelser, exempelvis European Crime Prevention Award för sitt brottsförebyggande arbete, Ehrstrand själv har belönats med Nordiska skolledarpriset.

Börje Ehrstrands stora poäng är att varje elev som gått i Rinkebyskolan, med tillhörande Askebyskolan och Knutbyskolan, ska vara en vinnare på arbetsmarknaden. Eleverna ska kunna samarbeta i team med olika språk, kulturer, etnicitet, religioner, åldrar och kön.

- För att lyckas måste skolan samverka med föräldrar, socialtjänst, föreningar, högskolor, arbetsmarknadsmyndigheter, företag och religiösa samfund. Om hela kedjan håller får mina elever goda kunskaper, en hög social kompetens, en god hälsa. De går in i vuxenlivet med stark självkänsla, en vidare lust att lära och med förmågan att visa respekt och hänsyn. Det är elevrådet som formulerat den sista meningen, jag tycker den är utmärkt, säger Börje Ehrstrand.

Kjell Nilsson

Publicerat 1 juli 2006