Från pest till bäst!
                2 smarta förändrare.

CHEF: nr 2 .2008

Text: Ingrid Askeberg
Foto: Anna Rut Höglund


Tänk dig att du får uppdraget att leda en verksamhet som har dåligt rykte, usla resultat och medarbetare som vantrivs. Vad gör du? Svar: Kavla upp ärmarna och sätt i gång en ordentlig förändringsprocess! Häng med på förändringsresan i Rinkebyskolan och SAS kundtjänst.

Det tar förstås olika lång tid att förändra en liten enhet och en stor komplex verksamhet. Men förändringsprocessens steg är de samma.Vi har följt två framgångsrika förändringar i två helt olika verksamheter, men< där metoden har många likheter. På Rinkebyskolan i Stockholm underpresterade eleverna. Skolan var nedklottrad och ryktet var uselt
SAS kundrelationer var en plats där få arbetade frivilligt. Av de 28 medarbetarna hade fyra valt sitt jobb, de övriga hade placerats där i samband med personalminskningar på andra avdelningar. Bristen på motivation och arbetsglädje märktes på resultatet.
Enligt sas policy skulle kundärenden besvaras inom 21 dagar. Men väntetiden låg på 24 dagar i genomsnitt och 1 300 kundärenden väntade på svar. Bara ett fåtal av de synpunkter som kom till kundtjänsten fördes vidare till den del av organisationen som berördes. Börje Ehrstrand inledde förändringsarbetet på Rinkebyskolan 1989. Lisa Ekström blev chef på sas kundrelationer för två och ett halvt år sedan och rivstartade förändringen. Nu är de båda chefer för hyllade verksamheter.


Börje Ehrstrand, Rinkebyskolan:
Det första jag fick göra var att hitta en ny ledningsgrupp

Steg 1: Få koll på nuläget.
När Börje Ehrstrand kom som ny rektor till Rinkebyskolan 1989 hade hela skolledningen avgått och 16 lärare slutat. Det första jag fick göra när jag kom hit var att tillsätta en ny ledningsgrupp, säger Börje Ehrstrand. Arbetsmiljön på skolan var under all kritik. Skolan var nerklottrad och vandaliserad. Våld och hot var vardagsmat.
Inte ens hälften av de elever som gick ut nian fortsatte i gymnasiet. Skolans rykte var så skamfilat att var tredje sjätteklassare i upptagningsområdet valde att gå högstadiet någon annanstans.
Att den nya skolledningen kände till området och problematiken där var viktigt. De kände redan många av föräldrarna och hade deras förtroende, det var en framgångsfaktor i det förändringsarbete som väntade. Elevernas resultat är en ledningsfråga. För att själv vara fri att arbeta med visioner och strategi tillsatte Börje Ehrstrand också en skolintendent dit han delegerade ekonomi, personaladministration och andra administrativa frågor.

Steg 2: Stäm av förväntningar och krav.
Andra steget i förändringsprocessen var att få i gång diskussioner med skolans tre intressentgrupper: De 350 eleverna, föräldrar och personal. Skeptikerna trodde inte att det skulle gå att locka föräldrarna, många med utländsk  bakgrund, till skolan. Det hade ju misslyckats förut.
Men redan till det första föräldramötet kom 200 mammor och pappor. Den här gången handlade det inte om problem, utan om hur de ville att deras barns skola skulle se ut.

Steg 3: Sätt upp mål.
Det blev uppenbart att alla, elever, föräldrar och personal, ville
samma sak:
- Få bort klotter och vandalism.
- Skapa ordning och reda.
- Skapa gemensamma regler och normer.
- Få in mer kunskap.

Alla ville ha en ren och trygg skola där eleverna lär sig mycket så att de klarar sig längre fram i livet. Man enades om en gemensam vision: Våra barn ska vara vinnare på framtidens arbetsmarknad. Nu hade man en plattform för fortsatt förändring. Utmaningen var att få alla med på tåget.

Steg 4: Skapa nya rutiner.
Skolan utvecklade ett samarbete med socialtjänsten kring stökiga elever och man startade ett program mot mobbning, våld, rasism och sexuella trakasserier. Både elever, lärare och föräldrar engagerades i att få bort klotter och vandalism. I stället för att hyra in klottersanerare fick eleverna själva ta bort klottret, även obs-eleverna.
För att eleverna skulle lära sig ta ansvar och förstå hur skolan fungerar lät man dem praktisera som lärare, i skolmatsalen, som vaktmästare och så vidare. Efter de två praoveckorna fick de berätta om sina kunskaper och erfarenheter för sina kamrater. Ett par år tog det att få till stånd en strukturerad tillvaro, bygga upp fungerande arbetslag och skapa bättre trivsel i och utanför skolan. Skolan gick från jumboplats till medelpoäng i trivselligan.

Steg 5:  Utveckla kompetensen.
Nu fanns förutsättningarna för nästa steg, att satsa 100 procent på att utveckla elevernas kunskaper utifrån den vision man gemensamt satt upp. Språk och självkänsla var de viktigaste byggstenarna i det arbetet. Varje elev fick en individuell utvecklingsplan där språket fick en central roll. Börje Ehrstrand var noga med att rekrytera personal som kunde komplettera den kompetens som redan fanns på skolan. Bland annat anställdes en barnbibliotekarie och skolbibliotekets öppettider utökades rejält. Skolan utvecklade kontakterna lokalt och med omvärlden. Man kunde till exempel dra stor nytta av områdets rika föreningsliv.

Steg 6: Stärk självkänslan.
För att hämta förebilder började Rinkebyskolan bygga nätverk med framgångsrika högskolor och företag. Studenter från bland annat Handelshögskolan och KTH började ge läxhjälp på volontärbasis. Man började bjuda in nobelpristagare till skolan. Den förste var dramatikern och författaren Dario Fo 1997.
Rinkebyskolans elever, lärare och ledning har fått en rad utmärkelser under senare år, bland annat har Sveriges bästa elever i matematik kommit därifrån fyra år i rad. Nu drar skolan till sig duktiga elever från andra delar av Stockholm. I dag har Rinkebyskolan en stabil lärarkår. Innanför skolporten möter en skolvärd, det är lugnt och prydligt, inget klotter, inga sönderslagna skåp och inget skräp i korridorerna.

Bonus tips!

Så leder du långsiktiga förändringsprojekt:
En stor portion tålamod. Energi och uthållighet. Så sammanfattar Böjre Ehrstrand de egengskapar som krävs av en ledare som vill nå en vision som ligger långt från startpunkten. "Min roll som rektor är att se både medarbetare och elever i ögonen, visa att jag tror på deras förmåga att nå framgång och att visionen kan bli verklighet."

FAKTARUTA: Börje Ehrstrand.
Ålder: 62.
Gör: Rektor på Rinkebyskolan, Askebyskolan och Knutbyskolan i Stockholm.
Kontakt: borje.ehrstrand@utbildning.stockholm.se

 

CHEF: nr 2 .2008

Text: Ingrid Askeberg
Foto: Anna Rut Höglund