CHEF: nr 2 .2008
Text: Ingrid Askeberg
Foto: Anna Rut Höglund
Tänk dig att du får uppdraget att leda en verksamhet som har dåligt rykte, usla
resultat och medarbetare som vantrivs. Vad gör du? Svar: Kavla upp ärmarna och
sätt i gång en ordentlig förändringsprocess! Häng med på förändringsresan i
Rinkebyskolan och SAS kundtjänst.
Det tar förstås olika lång tid att förändra en liten enhet och en stor
komplex verksamhet. Men förändringsprocessens steg är de samma.Vi har
följt två framgångsrika förändringar i två helt olika verksamheter, men<
där metoden har många likheter. På Rinkebyskolan i Stockholm
underpresterade eleverna. Skolan var nedklottrad och ryktet var uselt
SAS kundrelationer var en plats där få arbetade frivilligt. Av de 28
medarbetarna hade fyra valt sitt jobb, de övriga hade placerats där i
samband med personalminskningar på andra avdelningar. Bristen på
motivation och arbetsglädje märktes på resultatet.
Enligt sas policy skulle kundärenden besvaras inom 21 dagar. Men
väntetiden låg på 24 dagar i genomsnitt och 1 300 kundärenden väntade
på svar. Bara ett fåtal av de synpunkter som kom till kundtjänsten
fördes vidare till den del av organisationen som berördes.
Börje Ehrstrand inledde förändringsarbetet på Rinkebyskolan 1989.
Lisa Ekström blev chef på sas kundrelationer för två och ett halvt år
sedan och rivstartade förändringen. Nu är de båda chefer för hyllade
verksamheter.
Börje Ehrstrand, Rinkebyskolan:
Det första jag fick göra var att
hitta en ny ledningsgrupp
Steg 1: Få koll på nuläget.
När Börje Ehrstrand kom som ny rektor till Rinkebyskolan 1989 hade
hela skolledningen avgått och 16 lärare slutat.
Det första jag fick göra när jag kom hit var att tillsätta en ny
ledningsgrupp, säger Börje Ehrstrand.
Arbetsmiljön på skolan var under all kritik. Skolan var nerklottrad
och vandaliserad. Våld och hot var vardagsmat.
Inte ens hälften av de elever som gick ut nian fortsatte i gymnasiet.
Skolans rykte var så skamfilat att var tredje sjätteklassare i
upptagningsområdet valde att gå högstadiet någon annanstans.
Att den nya skolledningen kände till området och problematiken där var
viktigt. De kände redan många av föräldrarna och hade deras
förtroende, det var en framgångsfaktor i det förändringsarbete som
väntade. Elevernas resultat är en ledningsfråga.
För att själv vara fri att arbeta med visioner och strategi tillsatte
Börje Ehrstrand också en skolintendent dit han delegerade ekonomi,
personaladministration och andra administrativa frågor.
Steg 2: Stäm av förväntningar och krav.
Andra steget i förändringsprocessen var att få i gång diskussioner
med skolans tre intressentgrupper: De 350 eleverna, föräldrar och
personal. Skeptikerna trodde inte att det skulle gå att locka
föräldrarna, många med utländsk bakgrund, till skolan. Det hade ju
misslyckats förut.
Men redan till det första föräldramötet kom 200 mammor och pappor.
Den här gången handlade det inte om problem, utan om hur de ville att
deras barns skola skulle se ut.
Steg 3: Sätt upp mål.
Det blev uppenbart att alla, elever, föräldrar och personal, ville
samma sak:
- Få bort klotter och vandalism.
- Skapa ordning och reda.
- Skapa gemensamma regler och normer.
- Få in mer kunskap.
Alla ville ha en ren och trygg skola där eleverna lär sig mycket så
att de klarar sig längre fram i livet. Man enades om en gemensam
vision: Våra barn ska vara vinnare på framtidens arbetsmarknad.
Nu hade man en plattform för fortsatt förändring. Utmaningen var att
få alla med på tåget.
Steg 4: Skapa nya rutiner.
Skolan utvecklade ett samarbete med socialtjänsten kring stökiga
elever och man startade ett program mot mobbning, våld, rasism och
sexuella trakasserier. Både elever, lärare och föräldrar engagerades
i att få bort klotter och vandalism.
I stället för att hyra in klottersanerare fick eleverna själva ta
bort klottret, även obs-eleverna.
För att eleverna skulle lära sig ta ansvar och förstå hur skolan
fungerar lät man dem praktisera som lärare, i skolmatsalen, som
vaktmästare och så vidare. Efter de två praoveckorna fick de berätta
om sina kunskaper och erfarenheter för sina kamrater.
Ett par år tog det att få till stånd en strukturerad tillvaro, bygga
upp fungerande arbetslag och skapa bättre trivsel i och utanför
skolan. Skolan gick från jumboplats till medelpoäng i trivselligan.
Steg 5: Utveckla kompetensen.
Nu fanns förutsättningarna för nästa steg, att satsa 100 procent på
att utveckla elevernas kunskaper utifrån den vision man gemensamt
satt upp. Språk och självkänsla var de viktigaste byggstenarna i det
arbetet. Varje elev fick en individuell utvecklingsplan där språket
fick en central roll. Börje Ehrstrand var noga med att rekrytera
personal som kunde komplettera den kompetens som redan fanns på
skolan. Bland annat anställdes en barnbibliotekarie och
skolbibliotekets öppettider utökades rejält. Skolan utvecklade
kontakterna lokalt och med omvärlden. Man kunde till exempel dra stor
nytta av områdets rika föreningsliv.
Steg 6: Stärk självkänslan.
För att hämta förebilder började Rinkebyskolan bygga nätverk med
framgångsrika högskolor och företag. Studenter från bland annat
Handelshögskolan och KTH började ge läxhjälp på volontärbasis. Man
började bjuda in nobelpristagare till skolan. Den förste var
dramatikern och författaren Dario Fo 1997.
Rinkebyskolans elever, lärare och ledning har fått en rad utmärkelser
under senare år, bland annat har Sveriges bästa elever i matematik
kommit därifrån fyra år i rad. Nu drar skolan till sig duktiga elever
från andra delar av Stockholm.
I dag har Rinkebyskolan en stabil lärarkår. Innanför skolporten möter
en skolvärd, det är lugnt och prydligt, inget klotter, inga
sönderslagna skåp och inget skräp i korridorerna.
Bonus tips!
Så leder du långsiktiga förändringsprojekt:
En stor portion tålamod. Energi och uthållighet. Så sammanfattar Böjre Ehrstrand
de egengskapar som krävs av en ledare som vill nå en vision som ligger långt
från startpunkten. "Min roll som rektor är att se både medarbetare och elever i
ögonen, visa att jag tror på deras förmåga att nå framgång och att visionen kan
bli verklighet."
FAKTARUTA: Börje Ehrstrand.
Ålder: 62.
Gör: Rektor på Rinkebyskolan, Askebyskolan och Knutbyskolan i
Stockholm.
Kontakt: borje.ehrstrand@utbildning.stockholm.se
CHEF: nr 2 .2008
Text: Ingrid Askeberg
Foto: Anna Rut Höglund