KVALITETSREDOVISNING
RINKEBYSKOLAN LÄSÅRET 2008/2009

Inledning

Förutsättningar

Läsåret 08/09 var 346 elever inskrivna i årskurs 7-9. Nästan alla elever i området har invandrarbakgrund och andelen elever med tvåspråkig kompetens är således hög; inte mindre än 63 språk finns representerade i skolan. Vi arbetar i tre horisontella arbetslag. I Rinkebyskolans organisation ingår även en grundsärskoleklass som under läsåret haft 12 elever. En speciallärare och en kurator är direkt kopplad till varje arbetslag. Skolan har flera särskilda undervisningsgrupper, bland annat en mottagningsgrupp för elever som är nyanlända i Sverige, och ett skoldaghem för elever med stort behov av särskilt stöd. Varje arbetslag leds av en utbildningsledare. Skolledningen består av dessa tre utbildningsledare, biträdande rektor samt rektor. 

Skolans elevstöd består av två kuratorer, en elevstödssamordnare och en skolsköterska. Till skolans elevstödsteam hör också biträdande rektor. 

Kvalitetsarbetet

I början av nytt läsår avsätts tid i arbetslagen för att diskutera och fastställa mål utifrån Rinkebyskolans arbetsplan. Det utvecklingsarbete som arbetslagen genomför under läsåret utvärderas och sammanställs sedan skriftligt i slutet av läsåret. Dessa utvärderingar fungerar som underlag för eventuell revidering av arbetsplanen samt för upprättandet av kvalitetsredovisningen.

Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning

I föregående kvalitetsredovisning (lå 07/08) identifierades ett antal åtgärder för att förbättra verksamheten:  

- Uppföljning och förankring av arbetsplanen. Kommentar: Vid sidan av läroplanen och kursplaner är skolans arbetsplan det viktigaste pedagogiska och metodiska styrdokumentet.  Detta beroende på att innehållet baseras på erfarenheter av framgångsrika arbetssätt gjorda av lärarna själva. Arbetsplanen har därför fått vara utgångspunkten för diskussioner och målformuleringar både på arbetslagsnivå och på individnivå. Dessa diskussioner bidrar till ett reflekterande arbetssätt, där lärares olika erfarenheter av och uppfattningar om vad god undervisning kan vara är en tillgång.  

- Minskat skolk. Kommentar: Skolledningen har tillsammans med elevvårdsteamet utarbetat en handlingsplan/”skolktrappa”, för hur vi ska minska skolket i skolan. Snabb kontakt med föräldrar och noggrann uppföljning är grundpelarna i detta arbete, och på vårterminen -09 kunde vi för första gången på flera år se att skolket faktiskt minskat. Men skolket är fortfarande ett mycket stort problem, och arbetet med att minska skolket är därför också i år ett prioriterat utvecklingsområde.

- Kultur. Kommentar: Inom ramen för Skapande skola har vi kunnat erbjuda våra elever en mängd kulturupplevelser. I årskurs 8 har vi i samarbete med Stockholms kulturskola genomfört en kulturvecka. Det ökade inslaget av kultur i skolan menar vi har bidragit till god stämning och ökad trivsel, vilket i förlängningen leder till bättre resultat. Kultursatsningen fortsätter lå 09/10.

- Miljö. Kommentar: En arbetsgrupp bestående av personal- och elevrepresentanter är tillsatt, och ett samarbete med miljöförvaltningen har inletts. Miljögruppen fortsätter sitt arbete under läsåret 09/10, med uppdrag att ta fram en handlingsplan för miljöarbetet i Rinkebyskolan.

Mål/Åtaganden

Normer och värden

Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Likabehandlingsplanen har utvärderats av skolans elevstödsteam och ledningsgrupp. Utvärderingen gav anledning till vissa förändringar i arbetssätt:
- Istället för att endast informera eleverna om likabehandlingsplanen genom traditionell ”katederundervisning”, träffar kuratorerna alla elever i åk 7 för gruppsamtal i halvklass. Tillsammans diskuteras Rinkebyskolans likabehandlingsplan, och den konkretiseras genom berättelser och diskussioner.
Elevernas upplevelse av sin skolmiljö informerades mentorer och utbildningsledare om.
- Kuratorerna följer arbetslag år 7 under de första veckorna för att etablera ett nära samarbete kring eleverna och öka personaltätheten.

NÄMNDMÅL:

Alla elever/studerande omfattas av en god fysisk och psykosocial miljö

ÅTAGANDE:

Rinkebyskolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats för vuxna och barn

Arbetssätt

- Vi arbetar utifrån en likabehandlingsplan för att förebygga, motverka och hejda mobbning,
våld, rasism och trakasserier.
- Vi har tydliga ordningsregler.
- Varje överträdelse av ordningsreglerna får konsekvenser enligt ”åtgärdstrappan”.
- Varje skolktillfälle får konsekvenser enligt ”skolktrappan”.
- För ökad trivsel och trygghet i matsalen och uppehållsutrymmen utses matvärdar och korridorvakter bland skolans personal

Uppföljning

Utvärderas av arbetslag, elevstöd och ledningsgrupp

Resultat

Vi genomför årligen en egen brukarundersökning (i form av en elevenkät) för att utvärdera trivsel och tryggheten i skolan. Elevenkäten genomförs i samtliga årskurser och berör områdena trivsel, trygghet, undervisningens kvalitet, skolk och mobbning. Detta läsår genomfördes enkäten i slutet av vårterminen, och antalet svarande blev alltför lågt för att några generella slutsatser på övergripande nivå ska kunna dras. Nästa läsår ska denna elevenkät genomföras vid lämpligare tidpunkt.  

ÅTAGANDE:

Undervisningen för elever i Rinkbyskolan ska präglas av ett köns- och genusperspektiv.

Arbetssätt

- En jämn könsfördelning eftersträvas i samtliga klasser.
- Flickor och pojkar ska ha samma talutrymme i klassrummet.
- Litteratur: jämn fördelning kvinnliga och manliga författare, både tjejer och killar som huvudpersoner.
- Vi arbetar med jämställdhetsfrågor utifrån materialet Var går gränsen? i samtliga klasser. I varje arbetslag utses en jämställdhetsansvarig med uppgift att driva och följa upp detta arbete.
- Flickor i år 9 deltar i ett jämställdhetsprojekt i samarbete med IBM/KTH.

Uppföljning

Utvärdering i arbetslag och ledningsgrupp

Resultat

Könsfördelningen har varit (relativt) jämn i alla undervisningsgrupper utom i skoldaghemmet där pojkar varit i majoritet.
Samtliga elever har arbetat med materialet Var går gränsen?.
10 flickor i åk 9 deltog i samarbetet med IBM/KTH.

Bedömning och analys

För att våra elever ska trivas och känna sig trygga i skolan är den nära och täta kontakten mellan elever, skolans personal och föräldrar det allra viktigaste. Alla eventuella överträdelser av ordningsregler, konflikter eller skolktillfällen ska uppmärksammas och följas upp. Så sker i de allra flesta fall, och detta är av avgörande betydelse för skapandet av en god arbetsmiljö. Som ett komplement till detta arbete finns också kameraövervakning på skolan. Detta bidrar till att förebygga, och följa upp, t ex nedklottring och bråk.

För att göra Rinkebyskolan till en än mer trygg och trivsam arbetsplats är det viktigt att elevernas egen delaktighet i detta arbete ökar. Under läsåret 08/09 har så skett i och med en utökad ”internprao” (som vi kallar Jourverksamhet) där elever i samtliga klasser samarbetar med personalen i matsalen, vaktmästeriet, skolkafeterian och lokalvården.
Att på liknande sätt göra eleverna delaktiga i arbetet med att förbättra den psykosociala miljön/det mobbingförebyggande arbetet är också ett viktigt utvecklingsområde.

Den samlade kompetensen inom genuspedagogik och jämställdhetsfrågor är relativt hög på skolan. Inom området hedersrelaterat våld saknar vi ännu  mycket kunskap, och vi kommer därför att nästa läsår satsa på kompetensutveckling inom detta område för såväl personal som elever och föräldrar.

Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg

NÄMNDMÅL:

Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur

ÅTAGANDE:

Våra elever ska erbjudas fler professionella konst- och kulturupplevelser.

Arbetssätt

-teaterbesök, konsertbesök och biobesök för skolans alla elever
- samverkan med professionella kulturarbetare
- fördjupat samarbete med kulturskolan

Uppföljning

Utvärderas av ledningsgruppen

Resultat

Inom ramen för Skapande skola har vi kunnat erbjuda våra elever en mängd kulturupplevelser. I årskurs 8 har vi t ex, i samarbete med Stockholms kulturskola, genomfört en kulturvecka. Det ökade inslaget av kultur i skolan menar vi har bidragit till god stämning och ökad trivsel, vilket i förlängningen leder till bättre resultat.

NÄMNDMÅL:

Fler elever/studerande når målen för utbildningen

ÅTAGANDE:

Betygsresultaten på de nationella proven år 9 samt slutbetygen ska vara bättre än tidigare år

Arbetssätt

Arbetet med att utveckla en modell för systematisk resultatsammanställning i samtliga ämnen påbörjades läsåret 07/08. Detta arbete ska fortsätta. Vi behöver dessutom utveckla fler utvärderingsinstrument som kan mäta kunskapstillskott och synliggöra kunskapsutveckling i andra termer än betyg.

Uppföljning

Resultat på NP och slutbetyg för årskurs 9

Utveckling

Vi arbetar med att utveckla en modell för systematisk resultatsammanställning i samtliga ämnen.

Resultat

Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i svenska som andraspråk i år 9: 63%

Arbetet med att utveckla en modell för systematisk resultatsammanställning och uppföljning i samtliga ämnen påbörjades läsåret 07/08. Detta arbete har resulterat i följande nya rutiner:
- Inför mitterminskonferenserna gör varje undervisande lärare en bedömning av sina elevers aktuella kunskapsnivå.
- En analys av orsakerna till ännu ej godkända resultat genomförs, och i de fall eleven är i behov av särskilt stöd sätts sådant in.
- Förutom speciallärarstöd kan eleverna erbjudas studiestöd (som ges av ordinarie undervisande lärare) och/eller schemalagd läxhjälp (bedrivs i samarbetet med projektet Läxhjälpen). Rinkebyskolan erbjuder dessutom undervisning i vissa ämnen också på loven.

ÅTAGANDE:

Genom profilval ska elevernas olika intressen och begåvningar tas till vara och ges ökat utryme i verksamheten.

Arbetssätt

Scienceprofil:
- Extra undervisningstid i ma/no
- Studenter från KI är personliga mentorer för elever i år 9
- Elever i år 7 erbjuds en teknikkurs i KTH´s regi.
- Flickor i år 9 deltar i ett projekt med IBM/KTH.


Fotbollsprofil :
- Extra undervisningstid i fotboll
- Deltagande i skolturneringar i fotboll
- Elever i år 7 och 8 får under en ”profilvecka” per termin möjlighet att delta i ett varierat utbud av aktiviteter inom områdena idrott-hälsa-kultur.

Europaprofil:
- Extra undervisningstid i engelska
- Elever i år 8 och 9 får möjlighet att välja att studera ett c-språk.
- Elever i år 7 och 8 får under en ”profilvecka” per termin möjlighet att delta i ett varierat utbud av aktiviteter inom områdena idrott-hälsa-kultur.

Uppföljning

Utvärderas av ledningsgruppen

Resultat

Genom profilvalen ges eleverna en möjlighet att utvecklas utifrån sina egna intressen. För att ännu bättre ta till vara elevernas olika begåvningar, öka deras valfrihet och göra skolan mer attraktiv behöver vi dock bredda profilvalet. Utöver de ovan beskrivna profilerna kommer vi därför i framtiden också erbjuda fördjupning inom dans och it/foto/film.

ÅTAGANDE:

Varje elev ska göra framsteg i sin språk- och läsutveckling

Arbetssätt

- Varje lektion ska eleven ges tillfällen att använda sitt eget tal- och skriftspråk.
- Vi genomför en läsvecka/termin där lustläsning står i fokus.
- Biblioteksinformation till alla elever i år 7.
- Varje elevs läsutveckling följs upp och dokumenteras (LUS) 1 g/termin av ansvarig lärare i
sv/ssa.
- Varje elev läser minst 6 böcker/läsår.
- Elever med särskilt positiv läsutveckling tilldelas en bokpremie på skolavslutningen.
- Språkets betydelse uppmärksammas i hela skolan i samband med modersmålsdagen.

Uppföljning

LUS-rapportering en gång per termin.
Utvärdering i arbetslag/ledningsgrupp

Resultat

LUS-sammanställningarna avseende lå 08/09 visar att 74% av eleverna i åk 9 nått LUS-punkt 18 eller högre.
Statistik från skolbiblioteket visar att 6231 böcker lånades ut lå 08/09.

ÅTAGANDE:

Varje elev ska vara medveten om, och kunna ta ansvar för, sin egen kunskapsutveckling.

Arbetssätt

- Samtliga lärare presenterar tydliga mål och kravnivåer* vid varje nytt arbetsområde.
- Arbetslaget sammanställer ett läxschema för varje klass.
- Eleverna utvärderar löpande sitt arbete i utvärderingsbok/loggbok (eller motsvarande).
- Lärarna återkopplar löpande till uppsatta mål med varje elev.
- Elevarbeten sparas (portfolio/samlingsmapp) och används för att göra eleverna medvetna om
sin egen utveckling.
- Individuella upprop (mentor/elev/förälder) vid läsårsstart.
- Utvecklingssamtal, där en individuell utvecklingsplan upprättas, minst en gång per termin.

*för år 7 kravet för godkänd nivå, för år 8 och 9 kraven för godkänd, väl godkänd och mycket
väl godkänd nivå

Uppföljning

Löpande utvärdering av lärare och elever.

Resultat

Vi behöver arbeta mer systematiskt för att varje elev (och vårdnadshavare) redan från årskurs 7 blir medveten om sin egen kunskapsnivå, så att hon/han i ökad grad kan ta ansvar för sin utveckling. Allför många elever inser för sent vilken arbetsinsats och vilka inlärningsstrategier som krävs för att nå goda resultat.

ÅTAGANDE:

Våra elever ska utveckla sin förmåga att arbeta i projektform.

Arbetssätt

- Elever i åk 8 deltar i en arbetslivsvecka.
- Nobelprojekt genomförs i åk 8.
- Teknikveckor i åk 9.
- Flickor i åk 9 deltar i ett projekt i samarbete med IBM/KTH.
- I klass 9sc23 sker undervisningen i projektform.

Uppföljning

Utvärderas i arbetslag och ledningsgrupp

Resultat

Undervisning och lärande i projektform ger eleverna ökade möjligheter till bl a fördjupning, samarbete, inflytande och kontakter med omvärlden. Detta arbetssätt har visat mycket goda resultat avseende närvaro, trivsel, arbetsro och studieresultat.

ÅTAGANDE:

Våra elever ska vara väl förberedda inför framtida studier och arbetsliv.

Arbetssätt

- Arbetslivsvecka i åk 8.
- PRAO-perioder i åk 8.
- Gymnasieinformation i åk 9.
- Individuell vägledning inför gymnasiet i åk 9.

Uppföljning

Utvärderas i arbetslag och ledningsgrupp

Resultat

Samtliga elever som gick ut åk 9 har fått en gymnasieplats. 76% (91/120 elever) kom in på sitt första- eller andrahandsval. Efter kompletterande vägledning efter sommarlovet har dessa siffror höjts något.
Sju elever, som deltog i sommarskola, blev också efter det behöriga till gymnasiets nationella program.

Bedömning och analys

Uppfyllelsen av kunskapsmålen gällande eleverna i årskurs 8 lå 07/08 visade att extra insatser behövdes för att dessa elever i högre grad skulle nå godkända resultat i årskurs 9. Under lå 08/09 tillfördes därför arbetslaget år 9 nya resurser i form av extra lärartimmar, läxhjälp, lov- undervisning och sommarskola. Detta i kombination med extraordinära arbetsinsatser från såväl lärare som elever gjorde att betygen på vårterminen var väsentligt bättre jämfört med tidigare.
Samtidigt är det fortfarande så att alltför många elever lämnar Rinkebyskolan utan godkända betyg. Orsakerna till detta finns naturligtvis att söka på flera håll, och skiljer sig åt beroende på vilket ämne som analyseras. En sak som står säkert, oavsett vilket ämne som analyseras, är emellertid att ”det stora rycket” kommer för sent; alltför många elever inser för sent vilken arbetsinsats och vilka inlärningsstrategier som krävs för att nå goda resultat. Det finns elever som inte, av olika anledningar, tagit emot den hjälp och det stöd som erbjudits dem i åk 7 och 8. Varje betygssättande lärare behöver alltså redan vid mitterminsavstämningen på höstterminen i åk 7 kunna göra en bedömning och beskrivning av det aktuella kunskapsläget och behov av eventuella stödinsatser. Det motivationsarbete som krävs för att alla elever, utifrån sina förutsättningar, ska utvecklas i positiv riktning måste också intensifieras.

Ansvar och inflytande

NÄMNDMÅL:

Alla elever/studerande ges förutsättningar för att kunna ta ansvar för det egna lärandet

ÅTAGANDE:

Elevernas intressen och idéer ska tas till vara och påverka utformningen av Rinkebyskolans verksamhet.

Arbetssätt

En elev (+ en suppleant) utses från varje klass till elevrådsrepresentanter. Elevrådet leds av två vuxna.
- Klassråd genomförs regelbundet i samtliga klasser.
- Ansvariga vuxna har regelbundna möten med skolledning för samordning, planering och utvärdering.
- Frågor rörande elevinflytande/minielevrådet tas upp vid varje arbetslagsmöte.
- Elevrepresentanter finns med i skolans arbetsgrupper.
- Varje lärare i arbetslaget ska minst en gång per termin göra eleverna delaktiga i planering och val av stoff eller arbetssätt.

Uppföljning

Utvärderas av elevrådsansvariga, arbetslag och ledningsgrupp

Resultat

Elevrådets arbete har under läsåret utvecklats mycket positivt. Fungerande mötesrutiner, en elevrådsexpedition, anslagstavla, skoltröjor, efterfrågade utvecklingsidéer är exempel på det.

Bedömning och analys

Elevernas ansvar och inflytande måste kopplas såväl till den individuella skolgången som till den övergripande verksamheten.
En förutsättning för att eleven ska kunna ta ansvar för den egna utvecklingen är kunskap – om sig själv, och om vilka olika utvecklingsvägar som är möjliga. I dialog med undervisande lärare och mentor måste därför varje elev ges tillfällen att reflektera övre den egna inlärningen och löpande utvärdera de egna resultaten.
En förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar för och påverka skolan i stort är att deras åsikter och idéer faktiskt efterfrågas. Elever ska bjudas in på de beslutande arenor som av tradition har varit reserverade för skolans personal. Så har skett i och med elevrepresentation på skolans arbetslagsmöten och i skolans arbetsgrupper. Eleverna i samtliga årskurser görs också direkt delaktiga i skolans dagliga verksamhet genom att praktisera inom matsal, vaktmästeri, kafeteria och lokalvård.

Samverkan

NÄMNDMÅL:

Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks

ÅTAGANDE:

Varje elev som börjar i Rinkebyskolan ska omfattas av en helhetssyn beträffande kunskapsutveckling, social utveckling och hälsa.

Arbetssätt

Varje elev i årskurs 6 som väljer Rinkebyskolan för de senare skolåren kallas till överföringssamtal tillsammans med förälder och avlämnande lärare. Från Rinkebyskolan deltar en skolledare och en representant för elevstödet. För övriga elever som vill börja Rinkebyskolan äger också en intagningskonferens rum, innan intagning sker. Vid överföringssamtalen görs en beskrivning av elevernas kunskaper, psykosociala situation och hälsa. Denna beskrivning dokumenteras och utgör underlag dels för en noggrann resursplanering inför tjänstefördelningen på övergripande nivå, dels för en pedagogisk planering på individnivå för att erbjuda de insatser som krävs.

Uppföljning

Utvärderas av elevstöd och ledningsgrupp

Resultat

För att utveckla samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis finns en elevstödsamordnare på skolan. Elevstödsamordnaren deltar på möten med socialtjänst och polis gällande hanteringen av aktuella individärenden, men också för att diskutera och utveckla samverkansformer av mer övergripande karaktär.

Under vårterminen -09 genomfördes ca 90 överföringssamtal enligt ovan beskrivna modell. Dessa samtal ger skolledning och elevstöd nödvändig kunskap om eleverna som sedan förs vidare till mottagande lärare. 

ÅTAGANDE:

Vi ska ha tät kontakt med hemmet för att samarbeta med vårdnadshavarna kring elevernas utveckling

Arbetssätt

- Individuella upprop vid läsårsstart.
- Utvecklingssamtal en gång per termin.
- Snabb återkoppling och kontakt med hemmet från skolan via telefon eller personligt möte
vid behov.
- Mentor sammanställer och skickar hem en veckorapport varje vecka.
- Föräldrar bjuds in till ”öppet hus” där klassens/arbetslagets verksamhet presenteras.
- År 7: samtliga föräldrar erbjuds att delta i en studiecirkel kring skolans verksamhet och
barnets utveckling.

Uppföljning

Utvärdering av arbetslag och ledningsgrupp

Resultat

Deltagandet vid individuella upprop, utvecklingssamtal och föräldramöten har varit hög.

Bedömning och analys

Vårt elevunderlag är heterogent, och vår förmåga att möta elever på olika kunskapsnivåer och med olika typer av stödbehov ställer oss dagligen inför betydligt större utmaningar än de flesta skolor. Den viktigaste förklaringen till att vi klarar det så bra är en personalgrupp med hög kompetens, stort engagemang och stark utvecklingsvilja. Tillsammans med elever och föräldrar arbetar vi i en miljö där våra olika språkliga, religiösa, sociala och kulturella bakgrunder är en tillgång som erbjuder unika möjligheter att träna och utveckla vår förmåga att samarbeta, kommunicera och hitta nya lösningar - kunskap av stort värde i dagens samhälle där kraven på kompetens innefattar så mycket mer än skolämneskunskaperna.

Kraven på goda skolämneskunskaper är ändå i högsta grad relevanta. Utan goda ämneskunskaper är möjligheterna till fortsatt, högre utbildning begränsade. Att höja uppfyllelsen av kunskapsmålen är därför vår största och svåraste utmaning, en utmaning som vi delar med flera andra Stockholmsskolor med liknande förutsättningar. I det arbetet ska vi fortsätta att systematiskt sammanställa, analysera och följa upp våra resultat. Vi ska ytterligare förtydliga de krav och förväntningarna som vi har på elever, föräldrar och oss själva, och vi ska naturligtvis fortsätta att ge elever extra stöd för att klara kunskapsmålen om de behöver det.
Utöver detta behöver vi också göra något som kanske är ännu svårare, nämligen utmana vår egen syn på hur kunskap ska organiseras och hur lärande går till. Att organisera kunskap och lärande i traditionell schemaform utifrån skolämnesrubriker kan fungera mycket bra, men för många elever behövs något annat för att skoldagen ska upplevas som begriplig och meningsfull. Temaveckor och profilveckor är exempel på sådana alternativa sätt att bedriva undervisning, och de har gett mycket goda resultat. Ett annat, mer genomgripande, exempel på undervisning som utgår ifrån en helhetssyn på elever och lärande har vi prövat de senaste två åren genom att i två klasser arbeta med flexibelt schema. Resultaten har varit mycket goda, och läsåret 09/10 utvidgas detta arbetssätt till att omfatta fyra klasser.
 

Genom att lyfta fram, stödja och bygga vidare på det arbete som fungerar bra, ska vi utveckla vår verksamhet och därigenom leda fler elever mot goda resultat.
 

Prioriterade åtgärder för utveckling

Med utgångspunkt från de slutsatser som dragits genom utvärdering av arbetet läsåret 2008/2009, kommer fokus på utvecklingsarbetet nästkommande läsår att ligga på följande områden:
-Förankring av arbetsplanen
- Minskat skolk
- Breddad profil
- Kultur
-Miljö
-Flexibelt schema

Kvalitetsredovisning upprättad av

Lena Hjukström, biträdande rektor.

2009-11-20